Dorsin drömmer om att bli tant

Posted on 2010/12/12

0


Det är inte kul med karlar i klackar. Det tycker varken Henrik Dorsin eller Jonas Malmsjö. Men Henrik Dorsin skulle inte ha något emot att bli tant när han blir gammal.
Ursprungligen i QX september 2010

Jonas Malmsjö reser sig och tar av sig sin randiga skjorta. Med musklerna blottade gör han vad som bodybuilderkretsar kallas ”krabban”. Den släta bruna huden stramar när skådespelarens bröstmuskler pressas samman.

– Jag tycker fortfarande att det här ser helt ok ut, säger han som svar på min fråga om det inte varit tungt att behöva banta bort sina muskler för att bättre passa i klänning.

Han knäpper skjortan leende, tar en klunk ur sin vita sportflaska med Sats-logga, och sätter sig ner igen.

– Och där ser du genast skillnaden på oss två, säger Henrik Dorsin som sitter bredvid i Oscarsteatern stilfullt sterila foajé. Jag är väl fåfäng på mitt eget sätt, men trivs bäst med skjortan på, säger han.

Henrik Dorsins mjuka konturer kontrasterar mot Jonas Malmsjös spetsigare drag. I höst spelar de huvudrollerna i musikalen Sugar, baserad på den klassiska komedin ”I hetaste laget” med Marilyn Monroe från 1959. Filmen handlar om musikerna Joe och Jerry som på flykt från maffian tvingas klä ut sig till kvinnor och fly med en damorkester.

– Jag har inget alls emot att spela kvinna. När jag blir gammal skulle jag gärna bli tant, säger Henrik Dorsin, som i rollen som snåle Ove Sundberg i TV4:s Solsidan fått mer än nog av griniga gubbar,

Hans karaktär Jerry går så långt i sin roll som alter egot Daphne att han överväger att gifta sig med en manlig miljonär. I den klassiska filmscenen undrar polaren Joe upprört varför en kille skulle vilja gifta sig med en kille., e replik som Jonas Malmsjö förklarar att de ändrat.

– Varför skulle en kille inte kunna gifta sig med en kille? Det är en så fruktansvärt dum fråga och passar inte på en teaterscen år 2010, säger Jonas Malmsjö.

Han vill inte uppleva det som hände då han medverkade i Köpmannen från Venedig på Dramaten. I slutet tvångsdöptes juden Shylock under brutala former. Publiken jublade.

– Det var så att hjärtat stannade. Gustaf Skarsgård, som stod längst fram på scenen med ett brev i handen blev så förbannad att han slängde brevet i marken, säger Jonas.

– Det kan vara kul att spela på fördomar, förklarar Henrik Dorsin. Men ibland landar ett skämt väldigt fel, och det märks ännu tydligare på scen än på tv. Publiken kan skratta, men man känner så starkt att det inte är rätt sorts garv.

Henrik Dorsin och Jonas Malmsjö skiljer sig inte bara till utseende och sätt. Även deras bakgrund är olika. I humorserien Grotesco har Dorsin, med rötter i slapstick och stand-up, lockat skratt med genom att psykopatskrika ”ett kilo mjöl” och han resonerar kring ”rätt sorts garv” som om han disputerade. Jonas Malmsjö har ett långt förflutet på Dramaten, där ”att vara eller icke vara” kanske inte är den festligaste repliken, men åtminstone topp tio.

När jag frågar hur detta påverkar dynamiken fixerar Jonas Malmsjö mig med blicken.
– Menar du att bara för att jag jobbar på Dramaten, så kan jag inte vara rolig, frågar han med ett leende och rättar till glasögonen med långfingret.

Henrik förklarar att Jonas har ett välfyllt humorförråd, men lite knapert med självdistans.

– Hur menar du ”saknar distans”? undrar Jonas.

– Förlåt, jag plockade en billig poäng

– Ja, som nu kommer att stå i tidningen.

Rollen som Joe är Jonas Malmsjös första musikalroll, men han är inte ovan vid att sjunga: i mitten på 80-talet utgjorde han hälften av synhduon Double Fantasy. Henrik Dorsin har närmast gjort musikal i My fair lady, och förra årets Melodifestivaldänga ”Tingeling”. Inför Sugar har han fått hjälp av Tommy Körberg.

– Han har lärt mig några knep, som att hålla in hakan när jag sjunger för att få mer kraft, vilket man kan tycka borde vara svårt för just Tommy Körberg.

Hur kul är det med karlar i klackar år 2010?
– Inte alls, egentligen. Det är situationerna människorna hamnar i som är det komiska, säger Jonas. Jag trodde jag skulle skratta när jag såg mig själv i smink för första gången, men jag såg bara en mörk, mystisk Myrna Loy-skönhet med ett look som sade ”don’t fuck with this broad”.

– Och jag såg mer ut som mormors syster Britta, säger Henrik Dorsin.

Sminket, håret och handväskorna gjorde mycket för att locka fram kvinnorna hos Henrik Dorsin och Jonas Malmsjö. Snart kom de mjuka rösterna och fnittret naturligt. Men om Henrik Dorsins önskan om att bli tant som gammal slår in, bör han investera i ett par bekvämare klackar. När de båda reser sig från bordet för att gå, haltar han.

Annonser
Posted in: Kultur & Nöje