Micke drömmer om en egen familj

Posted on 2010/12/12

0


Namn: Mikael Hedlund Ålder: 31 Yrke: Flashdesigner, konstnär och gyminstruktör. Fast bodypump sliter på kroppen. Man är inte 20 längre. Bor: Hornsgatan, Stockholm, där Priden går förbi. Jag flyttade hit från Hisingen i Göteborg 2004.

Vart går du ut? Flatklubbarna är bra. De spelar mer R’n’B och reggaeton. Jag har en stor rumpa som måste skakas. Jag kan inte göra det till schlager.

Så du vill ha en Rastafarian Faggot Festival?
– Haha, ja, grym idé! Reclaima musiken från homohatarna (skrattar).

När kom du ut?
– För mina kompisar när jag var 18, för mina föräldrar när jag var 23. Men jag har vetat sen jag var sex år. Jag och en kompis kollade i en porrtidning, och han frågade mig vem jag tyckte var snyggast. ”Han!” svarade jag och pekade. Haha, kompisen bara tittade på mig…

Hur reagerade föräldrarna?
– Oj, det blev kalabalik. Jag är uppvuxen på sjuttiotalet, med fri kärlek och allt. Mamma och pappa berättade allt om porrfilm och sex, det var väldigt avdramatiserat så, men när jag berättade om min läggning blev de så arga att vi sa upp kontakten ett tag. Hela den här ”komma ut”-processen tog inte slut förrän för något år sedan.

Är det lättare att komma ut idag?
– Det tror jag absolut. Sylvester, QX och Pride har gjort att man kan ta sig från sitt lilla samhälle och hitta trygghet någon annanstans. Särskilt efter 2002, när Pride inte längre bara var en massa drugor och transor.

Varför flyttade du från Göteborg?
– Jag och killen som nu är min fästman hade pendlat fram och tillbaks i ett år, och det blev för jobbigt. Så jag slängde halva min lägenhet och flyttade in i hans etta. Nu vill vi gifta oss på riktigt.

Hur träffades ni?
– Via Qruiser. Vi snackade i två veckor, sen skulle jag upp till Stockholm med jobbet. Han hade lämnat en present till mig på hotellet… haha, jag fastnade direkt. Jag sa att jag ville ha fem barn, och vi har kört på sen dess. Vi kände båda två att ”det här är seriöst. Det här funkar”.

Fem barn?
– Ja, jag vill ha en stor familj. Jag gillar barn och vill hjälpa dem växa upp och bli något fint. Eftersom jag är adopterad känner jag att jag saknar den där biologiska kopplingen till någon, så för mig har det alltid varit viktigt att få egna barn.

Hur tänker du gå till väga då?
– Många vet inte om det, men det finns sätt. Vi är med i en förening för surrogatmödraskap (www.surrogat.nu) så… ja, det är på gång. Vi har just köpt ett hus för 5,6 miljoner kronor…

Oj! För att få plats med all familj?
– Haha, ja, och så kan jag ha min ateljé i källaren, så jag slipper åka till Hökarängen för att skulptera, liksom.

Vad får du ut av att skulptera?
– Jag går igång på former. En av mina modeller hade enorma axlar. Jag blir helt lyrisk när jag tänker på det. En annan var sån att varenda sena och muskelfäste syntes. Jag bara… åh!

Är du utseendefixerad?
– Haha, hmm… alltså, jag är väldigt fixerad vid manskroppen, för den är väldigt vacker. Det är inte så att jag vill dejta bara därför, det mer att ”åh, den vill jag ha”. Den vill jag forma.

Vem är din förebild?
– Rodin. Han kom inte heller in på någon skola utan testade sig fram. Han gjorde så otroligt realistiska skulpturer att folk trodde att han gjutit av sina modeller.

Texten publicerades i QX november 2007 Ladda ner den här!

Annonser
Posted in: Att komma ut