Mikael förtränger döden

Posted on 2010/12/12

0


Namn: Mikael Ålder: 42 Bor: Årsta. Flyttade från Visby 2001. Civilstånd: Singel Yrke: Nu jobbar jag med statistik på SOS-alarm. Började som operatör och sen har det fortsatt.

Hur många ambulanser skickas ut varje dag?
– Bara i Stockholm är det mellan 400-500 stycken.

Kommer du ihåg ditt första 112-samtal?
– Ja, det var ett barn som var svårt sjukt. Jag minns inte om han klarade sig. Man lär sig förtränga sådant. Det måste man, annars blir man galen.

Varför flyttade du till Stockholm?
– Jag blev kär i en kille när jag var här och praktiserade. Så jag flyttade och fick jobb som ambulanssamordnare. Jag hade aldrig varit i Stockholm förut, så jag åkte alla tunnelbanelinjer, pendeltåg, tvärbanan… all lokaltrafik från ändstation till ändstation. Sedan hade man rätt bra koll på vad som var norr och söder.

Killen du flyttade hit för, var det din första?
– Ja.

Var det då du kom ut?
– Jag har aldrig behövt komma ut eller gått igenom den där ångesten som många säkert känner inför att komma ut, särskilt på mindre orter. Jag har alltid varit jag. När jag åkte hem till Gotland och hälsade på var det självklart att min pojkvän skulle följa med och det var naturligt för mina föräldrar och syskon att det var en kille. Det har aldrig funnits några problem. Min bror följer ofta med till Patricia och käkar.

Är du ofta på Patricia?
– Nej, men jag borde göra det oftare. De har otroligt goda kycklingfajitas. Jag går sällan ut. Jag trivs bra med hemmakvällar med mat och en film.

Vilken är din favoritfilm?
– Jag gillar svenska filmer. Livet är en schlager har jag nog sett fem gånger.

Gråter du när hon får sjunga på slutet?
– JA!

Vad kollar du annars på?
– Serier är avkopplande, typ Ugly Betty och Desperate housewives. Min TV har ett sportfilter, så det blir inget OS.

Om du ändå går ut, vad får ut dig på dansgolvet?
Linda Bengtzing. Fast jag gillar lugn musik också. Som Helmut Lotti. Haha, han kan vara avkopplande.

Du är rätt solbränd. Åker du mycket utomlands?
– Inte så mycket, men i år har det blivit en del. Nu i somras var jag i Sitges nedanför Barcelona med en kompis och i höst ska jag till Gran Canaria för åttonde gången. Jag älskar solsemestrar.

Riktiga svennebananställen du…
– Ja, men jag är inte så kulturell av mig på semestern. Jag åker inte till Rom och kollar på kyrkor. Jag har aldrig haft något sug efter Thailand eller Sydamerika. Jag vill bara koppla av. Sola, bada, äta gott och ta några drinkar.

Vart vill du helst?
– Maldiverna.

Hur var Sitges?
– Underbart. Det är ett riktigt gayställe med otroligt bra service. Vi blev bjudna på cava, spanskt mousserande vin, direkt när vi kom till hotellet. Jag har jobbat väldigt mycket i servicebranschen och de skötte sig bra.

Har du någon utbildning?
– 20 veckor servitörsutbildning, annars är jag självlärd. Men jag har aldrig varit arbetslös. Började sommarjobba i kiosk när jag var elva, sen arbetade jag mig upp till hovmästare. Nu är man lite skadad när man går ut på restaurang.

Vad är det värsta felet folk gör?
– Att de lämnar kvar salt- och pepparkaren efter varmrätten.

Även på Patricia?
– Aldrig, haha. Där tar de alltid bort dem.

Du verkar rätt nöjd med livet.
– Jag är rätt nöjd med livet.

Inget som saknas?
– Det skulle väl vara en pojkvän då. En alldaglig kille som man kan snacka om allt med.

Annonser
Posted in: Att komma ut