Mikael Wiehe om bögen i pisskuren

Posted on 2010/12/12

0


Mikael Wiehe växte upp som ”starkt antibög”. Som tonåring såg han homosexuella som äckliga män som runkade av varandra i pisskurer och buskage. Så kom en amerikan och raserade den bilden.
Ursprungligen i QX augusti 2010

– Det var 1976 och jag hade åkt till den grekiska ön Hydra, där Leonard Cohen hade sitt hus på den tiden. På båten blev jag antastad av en äldre grekisk man. När jag senare satt i hamnen och läste kom den här amerikanen och sade att han läste samma bok, Carlos Castenedas ”Tales of Power”. Jag berättade för honom om vad som hänt på båten och han såg på mig med uppspärrade ögon. ”Men… har du aldrig varit kär i en man?” Jag sade att ”nej, det har jag verkligen inte”. Så berättade han hur han hade blivit kär i en man på ett så jävla fint sätt att det förändrande mitt liv. Han sade att kärleken är så stor att den omfattar alla, och jag tänkte att det har han fanimej rätt i.

1. Du berättade den här historien när du talade på Malmö Pride. Hur hamnade du där?
– Jag känner Claes Schmidt som då var ordförande i RFSL Malmö. När han gick ut offentligt med att han var transperson så mejlade jag honom och sade att han var modig. Han i sin tur tyckte att jag var modig som hade frontat nassarna och frågade om jag ville hålla ett tal på Pride.

2. Du talade också om journalisten Johan Ehrenbergs historia om sitt dubbelliv som Jenny Ehrenberg.
– Ja, han var jävligt före sin tid. Jag beundrar människor som satsar sig själva i kampen för något de tror på.

3. Vad var det som berörde?
– Jag blev oerhört rörd av att en människa stod upp och sade att ”jag berättar för er vem jag är och inte tvärt om. Jag är såhär, inte på något annat sätt, och jag kräver rätten att vara just så”. Jag kommer från en borgerlig bakgrund där det fanns väldigt många regler för hur man skulle vara. Jag ska inte säga att jag grät, men jag blev väldigt känslomässigt berörd.

4. Har du varit på fler Pridefestivaler?
– Ja, jag råkade hamna på en Prideparad i Stockholm med en av mina döttrar för snart tio år sedan. Jag minns att jag blev så jävla glad när jag såg den där paraden gå förbi. Och jag blev glad över att jag blev glad, va.

5. Varför blev du glad?
– Jag tänkte att här är en massa människor, varav många får smyga runt hörnen i sin stad, i sin by på sitt jobb… Och detta är deras dag, deras chans att visa att ”detta är jag” och känna att de inte är ensamma.

6. Borde inte varje dag vara ”deras dag”?
– Självklart. Men nu är det inte så, och det var ännu mindre så för tio år sedan. Men detta var ett steg på vägen. Åtminstone blev jag påverkad, och det är jag väldigt glad för.

7. Du har turnerat längre än vad många har levt. Vilket är den märkligaste plats du vaknat upp på?
– I en portuppgång i ett rivningshus i Malmö 1963. Jag var 17 och hade spelat på en studentskiva där de hade en sådan god bål som jag bälgade i mig utan att känna spritsmaken. Jag blev så full att jag svimmade.

8. Vilket är det konstigaste rykte du hört om dig själv?
– Det var när en kille kom fram och sade att hans kompis, som tydligen stått bredvid mig i pisskuren, hade sagt att jag har jättelång kuk. Då blev jag generad.

9. Vad svarade du?
– Jag svarade nog ingenting men tänkte: ”Var har han fått det ifrån?”

10. Nu är du på vägarna igen med en turné du sagt ska välta regeringen. Hbt-frågor slinker in på ett hörn.
– Ja, i låten Hej då, trevligt att träffas: ”man ska älska sin nästa såsom sig själv, bög eller flata eller transsexuell. Till och med mot konstnärer ska man vara snäll, men det verkar inte vara Göran Hägglunds modell”!

11. Även övriga ministrar får sig en känga. Har den sittande regeringen gjort någonting bra?
– (lång tystnad) … jag är ledsen, och det menar jag uppriktigt, men… Jo! Carl Bildts inställning i konflikten Israel–Palestina är bättre än Göran Perssons.

12. Om man ser till lagen om samkönat äktenskap och att transpersoner skyddas av diskrimineringslagen…
– … så är det jättebra för andra, men påverkar inte mig direkt om jag ska vara ärlig. Och man ska vara ärlig. Jag tycker fortfarande att de ekonomiska frågorna är viktigast.

13. Du sjunger även om ”bögar och flator som stenas till döds” i en låt där du kritiserar religiösa levnadsregler.
– Ja, jag är övertygad om att religion i sin extrema eller ortodoxa form i grunden är ett system för att förtrycka kvinnor och människor som inte är heterosexuella. Gud har inte skapat människan, utan heterosexuella män har skapat gud till sin avbild för att få makt och evigt liv.

14. Men många hbt-personer hittar ju också sin plats i religionen, inte minst Stockholms ärkebiskop Eva Brunne.
– Det finns alltid någon som är svart, men med i Ku klux klan eller Nationalsocialistisk front. Och Svenska kyrkan är ingen extrem religion, tvärtom har den blivit mer liberal, vilket gläder mig. När jag var ung fick ju kvinnor inte bli präster över huvud taget.

15. Hur ser dina egna levnadsregler ut?
Live and let live. Man får äta vad man vill, klä sig hur man vill och knulla med vem man vill så länge alla inblandade tycker att det är toppen. Jag tror inte att det finns något ”enda rätta”, eftersom vi är så olika.

16. På tal om olika: hur ser du på begreppet ”hbt”?
– Det är väl ännu fler bokstäver, har jag läst? H, l, b, t, och så var det någonting med i och sedan q. Minoriteter verkar ha ett behov att definiera sig mer och mer precist. ”Jag är inte som den eller den, utan såhär.” Det påminner lite om hur det var på vänsterns tid. Det var stalinister, trotskister, maoister, socialister och allt möjligt skit, va. Tillslut var grupperna så små och käbblade så mycket sinsemellan att man inte fick något gjort. Men nu snackar jag om vänstern. Jag vet inte hur det är i hbt-kretsar.

17. Vad blir du själv mest upprörd över idag?
– Att den okontrollerade kapitalistiska girigheten upphöjs till norm.

18. På din förra skiva skrev du om hur din fru lämnade dig, men kom tillbaka. Vilken människa saknar du mest som inte längre finns i ditt liv?
– Min närmaste och äldste vän som dog för två månader sedan. Vi hade så mycket gemensamt och jag kunde prata med honom om saker som jag inte kunde prata med någon annan om.

19. Hur fyller du det tomrummet?
– Det kan jag inte. Jag får leva med ett hål i mitt bröst och de blir fler och fler med tiden. Vissa tacklar sådant här genom att bli härdade och hårda, jag har bestämt att det måste finnas ett annat sätt.

20. Vad för sätt?
– Det vet jag inte än.

Annonser
Posted in: 20 frågor