Beth Ditto – attityd med plusmeny

Posted on 2010/12/17

2


Sverige är inte främmande för Beth Ditto. Men Beth Ditto är fortfarande rätt främmande för Sverige. Mats Bax ringde upp planetens coolaste person.

I juli studsar ett supersizeklot av karisma omkring mitt i den dammiga hettan på Hultsfredfestivalens Pampasscen. Troligtvis är hon svettigast av alla, troligtvis har hon sytt sina kläder själv och möjligen flyger de av. Beth Ditto är kort sagt det första namn som kommer upp om du googlar ”the coolest person on the planet”.

– Är det så? säger punkbandet The Gossips galjonsfigur i telefonen. Wow, jag är förvånad. Det finns hundratals personer som är coolare än jag. Grace Jones, Tina Turner, Joey Ramone… jag kan fortsätta ett bra tag.

Hur gör jag för att bli världens coolaste person?
– Säg upp dig, sluta bry dig om hyran, bli dyngkär och gör dig riktigt illa i den relationen. Sen skriver du sånger om det.

Är det så du har gjort?
– Pretty much. Jag har usel arbetsmoral och har alltid vägrat att göra något som jag inte tycker om. Jag sitter hellre och syr eller bakar eller städar eller slappar och skrattar. Skönt att kunna göra en karriär på det, säger hon och bubblar iväg ett skratt.

Tremannabandet The Gossips karriär satte fart på allvar 2006 med singeln ”Standing in the way of control”, en reaktion på Bush-administrationens förbud mot könsneutralt äktenskap. Beth Dittos enorma soulröst – en blandning av Dolly Parton och Aretha Franklin – ovanpå The Gossips burkiga discopunksound fixade gruppen ett skivkontrakt hos Sony music.

Men framförallt är det Beth Dittos karisma och pang-på attityd som gjort henne till en ikon för såväl kvinnor som feta och flator – en trippel pungspark på etablissemanget. Live proppar hon The Gossips ganska släta studioinspelningar fulla av energi och en och annan nakenchock, i alla fall på mindre klubbspelningar. Efter The Gossips gig på Roskilde 2008 skrev Dagens Nyheters Stig Hansson att Ditto är så pass laddad med karisma att hon lyckas se glamorös ut i en blommig tantklänning (som hon sytt själv). Inför lanseringen av nya modemagasinet Love i våras lät dock Ditto tantklänningen falla och poserade naken på omslaget, precis som hon gjort då musikmagasinet NME krönte henne till Coolest Woman in Rock 2006.

Ok att moona på scen, i stundens hetta, men att näcka på ett tidningsomslag? Varifrån får du mod till sånt?
– Det är inte så svårt. Jag ser på min kropp som ett slags konstverk. Äsch, vad pretentiöst… Jag säger inte att jag är någon Mona Lisa, men det finns en uppfattning om vad som är vackert, och vem som borde och inte borde visa sig naken. När jag gör något som bara smala tjejer ”borde” göra så skakar jag om den uppfattningen. Vissa blir chockade och det tycker jag är fantastiskt. Förhoppningsvis tänker de ett varv till – varför blir de chockade? Fast sen tycker jag att jag är ganska het, mind you, haha.

Vad tycker du själv är vackert?
– Det är det som är grejen, allt kan vara vackert om man förstår sammanhanget. Ibland har jag ratat något som asfult, men sedan har en polare förklarat och gett ett nytt perspektiv.

Det var jakten på bredare perspektiv som gjorde att Beth Ditto flyttade från hemstaden Searcy i Arkansas, mitt i den amerikanska söderns bibelbälte. Med undantaget av hennes familj var stora delar av samhället bokstavstrogna kristna. Beth Dittos största rädsla med att komma ut som flata var därför att tvingas brinna i helvetet.

– Fast det är inte så konstigt att folk tänker så i Arkansas. Du känner till de där stora reklamskyltarna längs bilvägarna i USA, som normalt sett gör reklam för Coca Cola eller Pizza Hut? I Arkansas kunde det stå saker som ”God is watching you” eller ”Where will you spend eternity?”. Det här med att brinna i helvetet hängde alltid över huvudet på en.

Som 18-åring flyttade Beth Ditto till liberala Olympia i delstaten Washington, hemstad för historiens första Ladyfest. Där upptäckte hon punkrockare, feministiska riot grrls och andra subkulturer. Det var här som The Gossip tog form.

– Då släppte jag tankarna på vad andra tänkte om mig. Varför ska jag hata mig själv för att andra gör det? Allt elakt har redan sagts och I don’t really give a shit. Man får rätt tjock hud av att vara utstött som barn. Idag får jag ändå mest positiva kommentarer. Det bästa jag har hört var när en kille kom fram och sade att han älskade mig, men hatade mitt band.

Dittos personlighet och attityd gav henne ett jobb som krönikör på brittiska The Guardian. I spalten ”What would Beth Ditto do?” hjälpte hon tidningens läsare med hur man gör sina egna kläder om ens storlek inte finns i butik, hur man klipper den bästa punkfrisyren eller vad man gör om man känner att man inte passar in i homonormen.

En kille skrev till dig och kände sig som en obögig bög. Du bad honom lyssna på Smiths och Lesley Gore – kvinnan bakom ”It’s my party and I cry if I want to”. Varför?
– Musik har hjälpt mig mycket, man hör någon som gått igenom samma sak. Lesley Gore har ju kommit ut som lesbisk och att höra hennes queera texter i tuggummipopform eller The Smiths geniala ”Sheila take a bow” får en att känna sig lite mer… sund i huvet. Det finns fler än ett sätt att vara gay.

I sommar spelar du för andra gången på Hultsfredfestivalen. Vad är dina intryck av Sverige?
– Mitt bästa minne av Sverige är en Ladyfest i… säg någon stor stad i Sverige!

… Stockholm? När ni spelade på Debaser 2005?
– JA! Det var den mest fantastiska och välorganiserade Ladyfest vi varit på. Men det är väl så svenskar är? Organiserade, kreativa och trevliga i ett snyggt paket. Ni har det i blodet, tror jag.

Vad kommer du bära på scen den här gången?
– Nånting vrålhäftigt som jag gjort själv.

Kommer du att ta av dig det?
– Haha, om ni skriker högt nog.

BETH DITTO
Namn: Beth Ditto Ålder: 28 Yrke: Frontfigur i bandet The Gossip. Aktuell: På Hultsfredfestivalen 8-11 juli Övrigt: Utsedd till häftigast i världen av brittiska tidningen NME. Har ätit en ekorre som barn.

Annonser